Hittills i år har Colmec, Lapin Kumi och flera lokala däckverkstäder gått samman för att bilda en ny däckservicesegrupp, som för närvarande går under arbetsnamnet CTS. Företaget har än så länge fått in 1,3 miljarder SEK i kreditfinansiering. Göran Bengtssons tillträde är ett viktigt steg på resan framåt.
Göran kommer närmast från Yokohama, där han byggde upp den skandinaviska verksamheten från grunden till en av företagets mest framgångsrika verksamheter globalt. Under Görans ledarskap etablerades Yokohama som en framstående aktör inom premiumdäcksmarknaden i Skandinavien.
Enligt ett pressmeddelande från CTS överensstämmer Görans expertis väl med däckservicegruppens målsättning om att förnya och höja standarden för kundupplevelsen inom däckindustrin. Rekryteringen av Göran markerar en viktig milstolpe i uppbyggnaden av CTS som en ny cirkulär kundfokuserad däck- och däckserviceleverantör.
– Vi är glada att välkomna Göran till CTS-teamet. Hans oöverträffade branschmeriter och förmåga att bygga långvariga förtroendefulla relationer kommer att vara ovärderliga när vi arbetar för att etablera en ny cirkulär kundfokuserad däck- och däckserviceleverantör. Göran ansluter sig till CTS med uppdraget att bygga en förstklassig kundupplevelse för våra däck- och flottkunder, säger Johanna Rundberg, Sverigechef på CTS.
Göran kommer officiellt att börja sin roll på CTS den 2 december 2024, med fokus på att öka CTS:s marknadsnärvaro som en ledande leverantör av däck- och flottservice.
– Efter att ha arbetat över 35 år i tillverkningsföretag, först Michelin och nu senast på Yokohama, ser jag fram emot att vara på andra sidan av däckbranschen. Att se vad CTS gör och deras framtidsplaner gör mig entusiastisk. Jag ser fram emot att använda de färdigheter och kontakter som jag har samlat på mig under min karriär till att stärka gruppen. Jag kommer nu att vara mer aktiv på den svenska marknaden och ser fram emot att träffa alla gamla och nya samarbetspartners, säger Göran Bengtsson.
Den nya anläggningen med en lageryta på 32 000 kvadratmeter kommer enligt Gummigrossen att vara Sveriges modernaste lager för däckhantering. Det strategiska läget i Mälardalen ger även bättre tillgång till viktiga transportleder och förbättrat logistikflöde för att täcka hela landet, vilket stärker företagets leveranssäkerhet ytterligare.
– Jag är stolt över att vi tar nästa steg och bygger Sveriges mest moderna lager för däckhantering, vilket kommer att göra oss till en ännu bättre samarbetspartner för alla våra kunder i Sverige. Den nya anläggningen är ett stort steg för oss i att fortsätta vara marknadsledande inom däckhantering, säger Ulrica Söderström, vd på Gummigrossen.
Den nya lageranläggningen kommer att vara fullt operativ till sommarsäsongen 2026.
När nöden är framme finns det ingen tid att slösa. Därför har brandkåren tydliga rutiner för kontroll av fordonen och all utrustning som ska med vid en utryckning. En lättare kontroll av däcken ingår i den dagliga rutinen, samt en mer grundlig kontroll en gång i veckan.
– Vi har en app där vi bockar av allt som kontrolleras på fordonen. Däcken är med på den listan. Det är bra så att inget glöms, berättar Petrus Stenmark, mekaniker på räddningstjänsten i Timrå.
Räddningstjänstens däck upphandlas kommunalt över hela Sverige. I Timrå kommun har Däckia valts ut som däckserviceleverantör. Kedjan hjälper till med bland annat rådgivning, däckinköp och halvårskontroller av alla däck i verksamheten. Hjulskiftena på alla drygt 40 fordon hanteras dock av räddningstjänsten själva.
– Vi väljer att skifta här på brandstationen under hösten och våren. På så sätt kan vi skifta när det passar verksamheten bäst, säkerställa att allt går till som det ska och hålla nere kostnaderna, säger Petrus.
Hur kommer det sig att Timrå kommun har avtalat just Däckia som däckserviceleverantör?
– Vi har samarbetat med Däckia i flera år och vet att det fungerar bra, så vi har fortsatt att önska dem. De finns både i Timrå och Sundsvall, vilket är smidigt för oss. Någon gång ibland har vi vänt oss till en Euromasterverkstad i Sundsvall för enstaka behov, berättar Petrus.
Optimerar ni säkerheten kring däcken på något mer sätt än genom att göra genomtänkta däckinköp, skifta själva och ha regelbundna kontroller?
– Ja, vi ser också till att aldrig köra med för slitna eller gamla däck. De byts ut ofta och vartannat år köper vi dessutom in några helt nya bilar, främst släckbilar. De äldre bilarna flyttas då till någon av deltidsstationerna, vilket innebär att fordonsparken i kommunen uppdateras kontinuerligt. I regel rullar en bil 5-10 000 mil på cirka 15 år innan den byts ut helt.
Använder ni däcktrycksövervakning?
– Ja, på de bilar som kommer med systemet installerat från fabrik. Vi har diskuterat att köpa till det på våra äldre bilar också samt att montera sensorer även i vinterhjulen, men eftersom vi kör så få mil och kontrollerar däcken ofta så har vi bedömt att den kostnaden inte är tillräckligt befogad.
Magnus Krantz är ombudsman och vice förbundsordförande på Brandmännens Riksförbund, BRF. Han tycker det är bra att störst fokus inom brandkårens däckhantering ligger på att göra genomtänkta val av däck och att ha täta däckinspektioner, men han önskar också att däckstrycksövervakning skulle införas som standard på alla brandbilar.
– Idag är det upp till varje arbetsgivare att se till att däcken är godkända och att det som är monterat uppfyller lagkraven. De flesta regelbundna kontrollerna görs sedan veckovis av arbetstagarna, som ser till att det inte finns några skador på däcken. Obligatorisk TPMS skulle öka säkerhetstänket ytterligare, säger han.
Tidigare i år gjorde Magnus en enklare översyn bland BRF:s distriktsombudsmän gällande vilka däcktyper användas runtom i landet. Översynen visade att de flesta skiftar efter säsong, i norr till dubbade däck och i söder till odubbade vinterdäck. Ett fåtal bilar använder odubbade vinterdäck året om.
– Vi föredrar att man skiftar däck på hösten och våren, men där det anses säkert använder vissa året runt-däck, oftast för att de kör väldigt lite men förmodligen även ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Magnus.
Räddningstjänstens bilar får överskrida hastighetsbegränsningar vid larm, men aldrig köra så fort att trafikfara uppstår. Som mest kan de köra 120 km/h vid maxlast, på grund av en fartspärr.
– Många tankbilar kan rymma 10 000 liter vatten och väga upp till 25 ton. Tyngden ger lång bromssträcka, så det är väldigt viktigt att man vet hur man ska framföra fordonet säkert, säger Magnus.
Enligt Lasse Dahlqvist, teknisk expert på Däckbranschen Sverige, finns det förbättringspotential kring däckhanteringen på utryckningsfordon.
– Dagens krav är ganska generella och variationen bland däcktyper och däckserviceleverantörer kan leda till inkonsekvent kvalitet och prestanda, vilket kan påverka fordonens tillförlitlighet och leda till att fordonen inte kommer fram i tid. Det är viktigt att räddningstjänsten får alla förutsättningar som finns för att ta sig fram säkert, säger han.
Vidare framhåller han att bristen på specifika krav på däck och övervakningssystem kan innebära en ökad risk för däckhaverier.
– Krav på däcktyp och införande av kvalitetsstandarder skulle gynna alla. Krav på TPMS borde också vara obligatoriskt för alla utryckningsfordon. Däckövervakningssystem är ett sätt att förbättra det förebyggande arbetet kring däcken, säger han.
Ser du några risker med att öka regleringen för däckhanteringen på utryckningsfordon?
– Inte säkerhetsmässigt. Det som skulle kunna upplevas som nackdelar med en strängare reglering är att kostnaderna för inköp och underhåll av däck skulle kunna öka, samt att det skulle kunna bli mer administration, säger Lasse.
I fråga om optimering av räddningstjänstens däckhantering tog Däcksnack också kontakt med Transportstyrelsen. Hans Norén, utredare, förklarade att det är svårt att lagstifta snävare bestämmelser kring däcken på utryckningsfordon.
– Vi kan inte hindra den fria marknaden. Kommunerna har rätt att upphandla däckserviceaktörer för räddningstjänsten själva, utifrån ett avropsavtal. Jag utgår från att man vänder sig till seriösa däckserviceaktörer och att de sedan ger sina bästa råd kring val av däck utifrån rådande förutsättningar, säger han.
Hans uppfattning är att räddningstjänsten är måna om att ta sig fram säkert och att det därför inte behövs några ytterligare regler för hur deras däckhantering ska se ut.
– Jag kan inte tänka mig att de skulle välja osäkra däck till förmån för en lägre kostnad. Och att lagstifta om däcktrycksövervakning för dem är svårt det med, särskilt eftersom vi har nationella undantag för användning av TPMS på lastbilar i Sverige, avslutar Hans.
Det här reportaget finns också att läsa på sida 8-9 i Däcksnack nummer 5 2024.
Årets upplaga av Däckrazzia, som 20-årsjubileet till ära började att kalla kontrollerna längs vägarna för Däckkollen, genererade flera insikter. Statistikinhämtningen visade bland annat att relativt få svenskar tittar på energimärkningen när de köper däck och att andelen bilister som kör med dubbfria vinterdäck på sommaren har ökat.
– Däckbranschen har en viktig uppgift om att hjälpa bilförare att göra kloka val, säger Pontus Grönvall, samordnare.
En av de oroväckande trenderna i årets mätningar är att andelen bilister som kör med vinterdäck på sommaren har ökat. Särskilt tydlig är trenden i Göteborg, där totalt 18 procent av de undersökta bilarna påträffades med vinterdäck under mätperioden. Det nationella snittet ligger på 7 procent.
Enligt Pontus har siffran ökat succesivt i takt med att andelen bilister som väljer dubbfria vinterdäck istället för dubbade har ökat i södra Sverige. De dubbfria däcken är särskilt vanliga bland elbilsförare. Varför bilägarna väljer att inte skifta sina vinterdäck på våren är dock oklart.
– Det är lagligt att köra med dubbfria vinterdäck på sommaren, men däcktypen har sämre grepp då än på vintern. Om det i sin tur innebär en ökad risk håller vi på att titta på i Svenska däcksäkerhetsrådet. Vi vet heller inte vilka bevekelsegrunderna är för att man väljer att låta bli att skifta till sommardäck, och det är ytterligare något som vi hoppas kunna få klarhet i, säger Pontus.
En till trend som noterades under årets mätningar är att relativt få bilister tittar på energimärkningen när de väljer däck, bara en knapp fjärdedel av svenskarna. Enligt Pontus betyder det att det finns mer att göra i fråga om kunskapsspridning.
– Energimärkningen är viktig eftersom den visar vilka däck som kan bidra till att minska bränsleförbrukningen och öka räckvidden. Lågt rullmotstånd är bra för klimatet, samhället och plånboken. Med tanke på hur många däck som sätts på marknaden varje år så kan ökad medvetenhet göra stor skillnad, säger han och fortsätter:
– Märkningen är också viktig eftersom den visar att det finns många aspekter att väga in när man väljer däck. Inget däck är bäst på allt, så det gäller att prioritera de viktigaste egenskaperna för sin egen körning. När man får bättre koll på sitt däcks styrkor och svagheter får man också bättre förutsättningar för att bli en säker förare.
Ytterligare en trend som noterats i Däckkollen är att däckslitaget på elbilar var mindre än däckslitaget på bilar med förbränningsmotorer. Upptäckten går emot vad som tidigare har setts som en självklarhet – att elbilars däck bör slitas mer på grund av deras högre tyngd och vridmoment. I augusti gick Däckkollen ut med ett pressmeddelande kring upptäckten, vilket väckte stor debatt.
– Intresset kring hur däck på elbilar slits är stort nu. Det finns många faktorer att väga in. Några av dem är att elbilar ofta har nyare, mer exklusiva däck och att många elbilsförare kör försiktigt för att få ut så mycket som möjligt av varje laddning. En helt annan förklaring till att däcken var bättre på elbilar i Däckkollen kan vara att elbilsägare byter däck oftare, säger Pontus.
Totalt har Däckkollen samlat in statistik om däcktyp och mönsterdjup från cirka 100 elbilar i år. Vidare analyser av denna data kommer att göras under hösten och vintern.
I samband med att Däckrazzia i år fyllde 20 år valde de att genomföra några smärre förändringar av upplägget. En av dem var, som tidigare nämnt, namnbytet på kontrollerna.
– Vi fick helt andra reaktioner från personerna som erbjöds att få sina däck kontrollerade. Däckkollen har ett annat signalvärde än Däckrazzia. Mest positiva var kvinnor och utlandsfödda, säger Pontus.
I år genomfördes hälften av kontrollerna också för första gången på servicestationer, istället för enbart i samband med poliskontroller. Även denna nyhet ska enligt Pontus ha mottagits väl.
– Många som har stått och tankat eller laddat sin bil har gladeligen tackat ja till att få sina däck kontrollerade och få gratis info om sina däck. Placeringen på servicestationer har också bidragit till att vi har kunnat kontrollera däck på fler elbilar än tidigare. Det är bra för att vi ska kunna följa trenderna närmare framöver även på det fordonsslaget, avslutar Pontus.
I år genomfördes Däckkollen i anslutning till polisinspektioner, samt också för första gången på servicestationer. Totalt inhämtades statistik från nära 1 000 bilar runt om i landet. Kontrollerna genomfördes under fyra veckors tid, med start i augusti.
Det här reportaget finns också att läsa på sida 18-19 i Däcksnack nummer 5 2024.