Sommarens festligheter inbjuder till att dricka alkohol och ett glas blir lätt både två och tre. Det kan därmed vara svårt att bedöma om du är körduglig dagen efter, och då kan en alkomätare vara användbar för att avgöra om bilen ska gå eller stå. Många förare luras dock av undermåliga alkomätare som inte visar rätt, eller reagerar först vid höga promilletal, något som innebär en stor risk för trafiksäkerheten.

Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) i Sverige har ett av få testlaboratorier i världen som är ackrediterade för tester av alkoholmätare. I samverkan med Testfakta och MHF har laboratoriet analyserat 13 mätare inköpta under våren 2025.

[PDF]

De testade alkoholmätarna är av typen som mäter alkohol i utandningsluft med munstycke och där värdet visas på en display eller via lampor, som framför allt säljs till privatpersoner.

- Tyvärr finns det fortfarande ett antal mätare på den svenska marknaden som är totalt värdelösa när det gäller att mäta promillehalten korrekt, säger Tomas Jonsson som är VD på MHF Test Lab.

Gränsen för rattfylla i Sverige är 0,2 promille. Av de tretton testade alkomätarna visar åtta inkorrekta värden när de testas för den gränsen. Dessa åtta har alla så osäkra mätvärden att det finns en uppenbar risk för rattfylla. Inova Alcotest, Sencor och Leconsa uppmätte 0,0 promille vid flera simulerade blåsningar på 0,20 promille, medan Breath istället visade på mer än tre gånger så höga värden som det som verkligen blåstes in.

Testet har hela fyra mätare som får toppbetyg i mätmomentet, Dräger 4000, AlcoTrx FCA 40, Dignita AM-7000 och Isober Pro. Alla fyra visar på nästintill exakta värden; när maskinen blåser ut en simulerad andningsluft på 0,20 promille hamnar testvinnarna på 0,20-0,22 promille. Även Alcosense Pro ger relativt korrekt resultat med hög repeterbarhet och visar 0,24 - 0,25 promille. Till skillnad från de övriga lägger dock Alcosense på tio procent på testresultaten för att ge användaren en säkerhetsmarginal. Det kan dock ställa till problem om till exempel en arbetsgivare använder mätaren för att kontrollera alkoholintag hos sina anställda.

Inova Alcotest, Sencor, Leconsa, Lydsto och Breath hamnar i botten i testet även när det handlar om hantering. Samtliga visar till exempel resultatet i procent istället för i promille.

– Det gör resultatet krångligare att tyda, något som kan vara förvirrande för användaren, säger Tomas Jonsson.

Dessutom ska det tydligt framgå hur och framför allt när mätaren ska kalibreras. Inte heller den informationen finns på de fem som kommer sämst ut i testet. Oavsett fabrikat och resultat så är det nämligen viktigt att en alkoholmätare kalibreras regelbundet, vanligtvis en gång per år.

- Annars är risken stor för felaktiga mätvärden, säger Tomas Jonsson på MHF Test Lab, och tipsar om att i första hand vända sig till det företag där mätaren köpts för kalibrering.

Alla fyra mätare i toppen använder sig av bränslecell-teknik medan merparten av de med sämre resultat använder halvledarceller.

– En bränslecellmätare mäter mer korrekt, under förutsättning att den mäter på den djupa lungluften. I stabila bränslecellsmätare tas provet i slutet av utandningen, när den som blåser i mätaren blåst ut minst 1,2 liter. Mätare som mäter med halvledarcells-teknik mäter i princip på hela utandningen. Halvledare reagerar också på cigarett rök och en mängd andra föroreningar, vilket också detta kan bidra till förvirrande resultat.

Tomas Jonsson menar också att man ska vara försiktig med att använda sin alkoholmätare som en partypryl.

– Om du utsätter alkomätaren för starka alkoholblås kan den få överslag och börja mäta fel. Man ska också vänta minst femton minuter från det att man druckit alkohol till dess att man blåser i den för att få ett korrekt resultat.

Bäst i test blir därmed mätarna från Dräger 4000 och AlcoTrx FCA 40 som får högst betyg med 9,8, medan Dignita AM-7000 och Isober Pro hamnar strax efter på 9,7 i totalbetyg.

– Det är mycket glädjande att allt fler mätare visar mycket bra mätvärden och bra prestanda, säger Tomas Jonsson.

– Samtidigt så blir jag upprörd över att ett biltillbehörsföretag inte har bättre koll på vilken kvalitet det är på de alkomätare som de erbjuder bilförare. Det är inte ok när mätare som de säljer visar noll vid minst 60% av våra tester på 0,20 promille. Även näthandeln översvämmas av produkter som är katastrofalt dåliga. Mätaren Inova Alcotest MR 806 säljs av Inova Sverige och marknadsförs som bäst i test i fejkade konsumenttester. Här spelar leverantören rysk roulett med Sveriges bilförare, då mätaren fortfarande visar att du är grön trots att du passerat gränsen för grovt rattfylleri.

Det mest konkreta rådet från Tomas Jonsson är att man skaffar sig en alkoholmätare som minst uppfyller den internationella standarden för alkoholmätare för privatpersoner, SS-EN 16280.

– Då får man en mätare som är testad och kontrollerad av ett ackrediterat labb, som uppfyller säkerhetskraven och fungerar som den ska.

Du ska precis rulla ut från tågstationen för att promenera till hotellet - och så tappar resväskan ett hjul. Eller ännu värre: du väntar på ditt bagage på flygplatsen och på bandet kommer plötsligt strumpor, t-shirts och en necessär som ser misstänkt välbekant ut. Nej, en stabil och tålig resväska är den bästa försäkringen mot just de reserelaterade mardrömmarna. Men hur vet man om en väska kommer att hålla i flera år? Pris brukar kunna ge en indikation på kvaliteten, men det är ofta inte hela sanningen.

Därför lät Testfakta det oberoende testlaboratoriet PZT i Tyskland testa 9 mellanstora resväskor av hårdplast. Där tillverkare hade flera olika modeller valdes toppmodellen.

[PDF]

I Testfaktas stora test av resväskor identifierades såväl budgetfynd som några bottennapp, även om kvaliteten överlag är god. Bäst i test blir Regent från Rusta som också är testets billigaste resväska tillsammans med väskan från Clas Ohlson. Regent är enkel att köra och mycket tålig. Teleskophandtag, hjul, handtag och skal klarar merparten av de påfrestningar som väskan utsätts för, men missar lite på vattentätheten. Priset är också sympatiskt, den ligger i det lägsta prisspannet av alla testade väskor, under 1000 kronor. Även American Touristers modell Dashpop och North Pioneers premiumväska Superb kommer också mycket väl ut i testet. De är mycket tåliga mot oöm hantering, med visst avdrag även hos hos North Pioneer för vattentåligheten.

För att simulera långvarig användning av resväskan lät laboratoriet fullpackade väskor dras på två hjul i 50 km över en ojämn yta. Här var det framför allt teleskophandtagen som gav upp. Redan efter 9 km lossnade en skruv från Clas Ohlsons väska, och 20 km senare gick hela teleskophandtaget sönder. Efter 35 km gick handtaget på Airbox av, och efter 48 km gick även Samsonites teleskophandtag sönder. Thorsten Kutzner är testledare på PZT som genomfört testet.

– Även i ett tidigare test för Testfakta gick Samsonites teleskophandtag sönder. Det verkar vara Samsonites svaga punkt. Även om det går att använda väskan utan teleskophandtag så är det betydligt svårare att rulla den på ett ergonomiskt sätt.

Flera väskor klarade uthållighetsprövningarna med bibehållna hjul, men inte alla. På Airbox gick hjulfästet sönder efter 23 km och efter 50 kilometers körning var hjulinfästningen mycket sliten på Printisso.

Laboratoriet testade också hjulens hållbarhet genom att lyfta och släppa ner väskan. Där visade infästningarna på Clas Ohlson visst slitage efter att en väska fullpackad med 25 kg lyfts i det övre handtaget och satts ner på hjulen 1000 gånger.

För att simulera hur en resväska kan behandlas i till exempel bagagehanteringen på en flygplats lät laboratoriet en 5 kg tung vikt falla från två meters höjd ner på väskan.

– Här såg vi en tydlig skillnad i väskornas robusthet, berättar Thorsten Kutzner.
– Bra resväskor klarar kraftiga stötar utan att gå sönder, bucklor kan tryckas ut och väskan ser fortfarande bra ut efteråt.

Ingen resväska fick några sprickor i skalet, men Airbox blev rejält tilltygad och uppvisade tydliga skador även efter att bucklorna tryckts ut.

Är man ute efter en vattentät väska är dock risken stor att man blir besviken oavsett vilket märke man väljer. Alla väskor i testet tog in vatten när de utsattes för en dusch motsvarande ett medelkraftigt regn under 15 minuter. Samsonite, American Tourister och Epic klarade sig någorlunda och blev visserligen fuktiga, men det blev inga vattenpölar på insidan som på de resterande väskorna. Vattnet har framför allt runnit in vid teleskophandtagens fästen, förklarar Thorsten Kutzner.

– Så ett bra tips om du hamnar i en ordentlig regnskur och inte hinner in under tak kan därför vara att ställa väskan på sidan – eller lägga den platt - så att teleskophandtaget inte pekar uppåt.

Det skiljer rejält i pris på de olika resväskorna. De billigaste väskorna från Clas Ohlson och Rusta kostar 899 kronor, medan väskan från Samsonite går loss på nästan 5000 kr.

– Ett skäl till den stora prisskillnaden kan vara garantin, menar Thorsten Kutzner. Lång garanti som Samsonites 10 år är givetvis inte gratis.

Alla tillverkare erbjuder någon garanti, även om det varierar i tid och omfattning. Samtliga väskor har också utbytbara hjul, handtag och teleskophandtag ifall de skulle skadas. Men samtidigt går väskan sällan sönder när man är hemma och har gott om tid för reparationer, utan på resa när man har som störst behov av en fungerande väska.

– Därför är testerna både tuffa och krävande, och vi har pressat resväskorna till sin yttersta gräns, säger Thorsten Kutzner. Vi har återskapat de påfrestningar som väskor utsätts för i verkligheten – allt från långa sträckor på hjul till den ibland hårdhänta hanteringen på flygplatser – för att se vilka som verkligen håller i längden.

”Du är hej och skepp ohoj, du är sodastreamad O’boy”, sjöng Björn Gustavsson till Carina Berg i Melodifestivalen en gång i tiden, och de flesta förstod nog vad han menade. Bra blir helt enkelt ännu bättre med kolsyra. Den mest klassiska kolsyrade smaken är cola, som finns i en rad olika märken och varianter.

Är det då cola som cola? Nja, riktigt så enkelt är det inte. Det är faktiskt stor skillnad på smaken mellan olika cola-sorter, något som beror på vilken blandning av aromer och kryddor som använts för att få fram smaken. Men oavsett smakskillnader så är cola populärt. Hela 70% av all såld läsk i Sverige har colasmak enligt branschföreningen Sveriges Bryggerier. Sockerfri läsk har haft en stark utveckling de senaste åren och står idag för 56 % av läskvolymen i Sverige. När det gäller coladrycker är lightläsken ännu starkare – hela 66 % av colaläsken som såldes var sockerfri.

– Ökningen av sockerfri läsk är en del av en långsiktig trend, säger Johanna Lagerman på Sveriges bryggerier. De senaste tio åren har försäljningen av sockerfri läsk ökat med över 200%. Samtidigt har försäljningen av sockrad läsk minskat med över 25%. Det är ett resultat av att bryggerierna jobbar mot högt uppsatta mål för reducerad konsumtion av socker samtidigt som konsumenternas efterfrågan på produkter utan socker växer.

Sodastream är det största märket för kolsyremaskiner i Sverige och man står för drygt hälften av alla sålda maskiner. Företaget har också en rad olika smaker att spetsa det kolsyrade vattnet med. Storsäljaren är colasmak i form av Pepsi Max.

Testfakta har låtit det oberoende testföretaget The Taste Lab genomföra ett smaktest på sockerfri colaläsk med en panel bestående av 106 konsumenter. I testet undersöktes hur konsumentpanelen upplever både läsk på flaska köpt i butik och Sodastreams Pepsi Max gjord med en sodastream-maskin. Testfakta har också låtit det oberoende laboratoriet Eurofins Food & Feed Testing Sweden göra en kemisk analys av innehållet avseende sötningsmedel och koffein.

[PDF]

Den kemiska analysen visar att den som vill bli pigg ska hålla sig till de två Pepsi-varianterna, färdig på flaska och som koncentrat för kolsyrning. De innehåller båda över 120 mg koffein per liter, att jämföra med bryggkaffe som innehåller drygt 460 mg/l. Minst koffein innehöll Freeway Cola med knappt 90 mg/l. Energidryck innehåller vanligtvis runt 300-400 mg/l.

Sockerfria drycker innehåller sötningsmedel istället för traditionellt socker gjort på sockerbetor eller sockerrör. Vanliga sötningsmedel i sockerfri läsk är till exempel Aspartame, Acesulfame-K och Cyklamate. Pepsi Max Original innehöll mest sötningsmedel med 632 mg/l, medan de övriga dryckerna låg mellan 300 och 500 mg/l.

Forskaren Johan Swahn på The Taste Lab och ansvarade för smaktestet. Han var överraskad över att det var så stor smakskillnad på de olika cola-läskerna.

– Och inte bara i smaken, även mängden kolsyra och hur läsken upplevs i munnen skiljer sig rejält mellan de olika märkena.

Tre av dryckerna fick ett betyg över 8, vilket kan anses vara väl godkänt. Allra högst rankades Sodastream Pepsi max som fick ett sammantaget betyg på 8,4.

– Intressant nog var det den sodastreamade coladrycken som vann och som rankades som bäst på de flesta av de testade parametrarna. Den hade bäst resultat på både helhetsintryck och munkänsla, och delad förstaplats på smak. Konsumenterna upplevde att den hade en lagom colasmak och smakintensitet, med lagom mycket syrlighet och kolsyra, säger Johan Swan.

På en delad andraplats kom Pepsi Max och Freeway Cola Sugarfree, medan Coca Cola Zero och Premiere Cola Zero Sugar hamnade en bit efter. Sämst i testet blev Ica Zero Sugar som panelen upplevde hade för lite av både colasmak, syrlighet och kolsyra.

Prismässigt ligger Sodastream också bäst till om man inte räknar med kostnaden för inköp av kolsyremaskinen. Den köpta läsken kostar mellan 8,60 kr/l för Premiere Cola Zero upp till 14,75 kr/l för Coca Cola Zero, medan Sodastreamad cola kostar mellan 7,89 – 8,52 kr/l, beroende på kostnad för kolsyrepatronen. Man gör också en avsevärd miljövinst när man bubblar själv genom att man undviker transporter och plast för att frakta stora mängder dryck, samtidigt som vatten av utmärkt kvalitet finns hemma i kranen.

Pergola är italienska och betyder ungefär ”utskjutande tak”. I Italien är en pergola ofta en lövgång med klätterväxter som skyddar promenerande från solen. Här i Norden har begreppet pergola också fått den inofficiella betydelsen ”skydda lunchen från oväntade sommarregn”.

En pergola ska med andra ord både erbjuda skugga och regnskydd, men den ska också vara behaglig att se på, eftersom den kommer att stå på bästa plats i trädgården. Till skillnad från en paviljong som har fasta sidor och ett fast, täckt tak så är pergolan en mer öppen konstruktion, ofta med ett spaljétak med lameller eller tyg som går att skjuta till eller från.

Testfakta har på uppdrag av Pergolux låtit undersöka sex olika pergolor i aluminium med lamelltak som säljs på de nordiska marknaderna. I testet ingick moment som montering, hållbarhet i öppning och stängning, regntäthet, reptålighet, stöttålighet i taket och hur väl konstruktionen står emot kraftig vind och stora snömängder. Testerna har genomförts av RISE, en oberoende och opartisk forsknings- och testorganisation på uppdrag av Testfakta.

[PDF]

Joakim Jalmskog är TIC-ingenjör och ansvarig för pergolatestet på RISE:

– Syftet med testerna var att efterlikna de påfrestningar en pergola utsätts för – från normalt slitage till extrema väderförhållanden i nordiskt klimat. Vi har undersökt hur väl konstruktionernas egenskaper klarar av dessa påfrestningar – inte bara slitage från användning, utan även kraftigt regn, hårda vindar och snölast. Det har varit en omfattande och krävande provning, där vi verkligen pressat många av konstruktionerna till dess gränser – och i vissa fall även bortom den.

Vissa modeller läcker – men först efter stora vattenmängder

När regnet vräker ner ska pergolan stå pall. Pergolorna utsattes för olika vattenmängder under en minut. Samtliga modeller höll tätt för vatten motsvarande ett kraftigt skyfall (ca 50 mm/h) under en minut, men vid ännu större vattenmängder än så visade flera modeller på svagheter. Brafabs och Skånska byggvarors pergolor började läcka först. Efter 200 mm/h i en minut droppade det både genom lamellerna och över rännan. Vid vattenmängder på 387 mm/h fick även Dancover och Krifon problem med större läckage, medan Pergolux och Arc E-commerce bara visade mindre läckage på insidan av rännan.

Bollar kan skada taket – men de står pall för snö

Lamelltakens hållbarhet testades genom att bollar av olika storlek släpptes från över 8 meters höjd ner på pergolorna. Alla tak klarade en basketboll och de flesta klarade även påfrestningen från en två kilo tung medicinboll utan synlig skada, men två modeller – Dancover och Krifon – fick permanenta skador på lamellerna. På Brafab hoppade en lamell ur sitt fäste, men den kunde enkelt sättas tillbaka utan bestående skador.

Taken fick sig också en rejäl skopa snö. Med hjälp av ett cementblock och luftkuddar simulerades ett tryck som motsvarar högsta möjliga snömängd i snitt i snözon 3, det vill säga merparten av norra Sverige. Samtliga modeller klarade testet utan synliga deformationer eller funktionsfel.

Så mycket blåst klarar konstruktionerna

Vindmotståndet testades genom att belasta pergolornas sidobalkar med ett ökande tryck där det maximala trycket motsvarar vindstyrkor av stormnivå cirka 26 m/s, i ett öppet landskap utan bebyggelse. På Brafab, Dancover och Krifon brast konstruktionen före maximalt tryck, medan de tre övriga modellerna Pergolux, Skånska byggvaror och Arc E-commerce klarade full belastning utan att gå sönder. Arc E-commerce visade dock på största deformationen: över 77 mm i sidled, och hade även vissa skador på konstruktionen.

För att simulera långvarig användning öppnades och stängdes lamellerna i taket 6000 gånger i ett automatiserat test. Fem av sex modeller visade inga synliga spår av slitage. Ett undantag var Brafab, där det krävdes klart mer kraft för att öppna och stänga lamellerna efter det mekaniska testet – ett tecken på slitage.

Slutligen testades reptåligheten på de lackerade ytorna. Pergolux, Skånska byggvaror och Arc E-commerce klarade ett något högre tryck innan det blev skador i lacken.

Samtliga pergolor kommer omonterade, med tillhörande monteringsanvisningar. Den enklaste modellen Brafab monterades på bara 1,5 h. Samtidigt uppstod problem med monteringsordningen på just Brafab: en skyddskåpa gick inte att montera eftersom den skulle satts dit tidigare i processen, något som inte framgick av manualen. Pergolux var den pergola som tog längst tid att montera, den bestod av 361 delar och krävde drygt 5 timmar. Tillverkaren meddelar dock att man har förenklat monteringsanvisningarna sedan testet genomfördes.

Sammantaget blir Pergolux testvinnare med en stabil konstruktion, god vattentäthet och hög motståndskraft mot slitage och vind med ett totalbetyg på 9,0. Skånska Byggvaror (8,7) tar andraplatsen tack vare goda resultat i de flesta delmoment och en enkel montering. På tredje plats hamnar Arc E-commerce (8,5), som trots viss deformation i sidostabilitetstestet klarar samtliga belastningar utan att gå sönder. Pergolan från Brafab hamnar i botten med 6,5 i sammanlagt totalbetyg. Den var visserligen snabb att montera, men manualen har vissa brister, och modellen klarade varken utmattningstestet eller maximala vindlaster utan att skadas.

Putande, glansiga läppar är just nu högsta mode. Men är man inte begåvad med filmstjärnefylliga läppar från födseln så finns det en rad sätt att åstadkomma det ändå. En av de till synes mer skonsamma metoderna är att använda en lip plumper, det vill säga ett läppglans med kemiska substanser som får dina läppar att se mer svullna ut.

Även om lip plumpers är betydligt mindre invasiva än skönhetsingrepp som till exempel fillers, så bör man ändå använda dem med viss försiktighet. Produkterna innehåller ofta flera ämnen som kan framkalla kontaktallergi, till exempel olika doftämnen, menar hudläkaren Anna Winther som arbetar på Hudallergimottagningen i Stockholm.

– Att få en allergi betyder att varje gång man därefter kommer i kontakt med ämnet - även om det är i en helt annan produkt – så finns det en risk för att man reagerar och utvecklar allergiskt kontakteksem. Teoretiskt kan lip plumpers, som har en viss irriterande effekt i sig själv, ytterligare öka risken för att utveckla en kontaktallergi.

EU har genom kosmetikaförordningen tagit fram en lista över 26 parfymämnen som anses vara några av de största bovarna i dramat när det gäller att framkalla kontaktallergier. Dessa måste deklareras i ingrediensförteckningen om de förekommer i en viss koncentration i produkter som säljs eller produceras inom EU. Övriga parfymämnen som inte finns på denna lista behöver inte deklareras specifikt, utan det räcker då att skriva parfym.

Testfakta har undersökt allergener i 21 olika lip plumpers från dels kända kosmetikamärken och dels Temuprodukter, och låtit det oberoende laboratoriet SGS i Tyskland göra stickprov på innehållet.

Testfaktas genomgång visar att drygt hälften av produkterna innehåller allergena parfymämnen från EU:s lista. Caias lip plumper Spicy Tschäry innehåller hela sju allergiframkallande ämnen, och Hickaps Dewy Lips Velvet Gloss är hack i häl med fem allergena parfymämnen.

– Det är inte otillåtet så länge man deklarerar innehållet. Men eftersom ingen av de ingredienserna bidrar med någon plumpande effekt så är det onödigt, menar Anna Winther.
– Jag är en förespråkare för att produkter ska innehålla så få "onödiga" ingredienser som möjligt.

Fler parfymämnen ger större risk

Även om vissa produkter bara innehåller en allergen medan några har upp till sju olika allergiframkallande ingredienser så säger det ingenting om halten.

– Men ju fler ämnen man utsätts för, desto större är ju risken att utveckla allergi mot någon av dem, säger Anna Winther.

Laboratorietest visar på dolda allergener

När det gäller produkter inköpta via så kallade direktimportsajter som till exempel Temu, så är innehållsförteckningarna ofta knapphändiga. Ingen av de sex produkterna inköpta på Temu deklarerar vilka parfymämnen som ingår, där står enbart ”Arom” eller ”Parfum” i innehållsförteckningen. Testfakta har därför låtit testa dem på det oberoende laboratoriet SGS i Tyskland.

Det visade sig att fyra av de sex testade Temu-produkterna ändå innehöll allergena ämnen som måste deklareras enligt EU:s regler för kosmetiska leave-on-produkter.

– Detta är problemet om man köper produkter utanför EU, som inte har samma kontroll, säger Anna Winter. De kan innehålla en rad ämnen utan att det står i innehållsförteckningen.

Produkten Plumping Fit innehöll Methyl 2-Octynoate motsvarande 880 mg/kg, en mycket hög halt som kan orsaka hudirritation och allergiska reaktioner. Lip Extreme Volume 3D with Ginger Oil innehöll både Benzyl Salicylate (10 mg/kg) och Benzyl Benzoate (120 mg/kg), också det en mycket hög halt, medan Lip Extreme Volume 3D with Ginger Oil Vinciner innehöll höga halter av Limonene (150 mg/kg). Även Cool Story Lip Oil Lip Plump innehöll Limonene (17 mg/kg), och även Benzyl Benzoate (20 mg/kg).

Utöver allergener finns även andra ämnen i några av produkterna som är ifrågasatta. Temu-produkten Lip Tint innehåller Cyclohexasiloxane som ska göra huden lenare. Ämnet är dock omdiskuterat då det är svårt att bryta ned och ansamlas i djur och människor. Apoteket har redan tagit bort alla produkter som innehåller Cyclohexasiloxane och inom EU pågår diskussioner om förbud.

Temu-produkten Vinciner Lip Extreme volume 3D har ordet ingefärsolja på förpackningens framsida, men deklarerar ingen ingefära i innehållsförteckningen, vilket väcker misstankar om felaktigheter. Den ger också en starkt stickande känsla omedelbart, något som inte riktigt kan förklaras av någon av de deklarerade ingredienserna.

Det kan vara svårt att tyda innehållsförteckningar med många kemiska ingredienser, menar Anna Winther.
– Det lättaste sättet att undvika ett parfymämne är helt enkelt att använda parfymfria produkter.

Effekt av lip plumpers svår att avgöra

Att testa effekten av lip plumpers är svårt eftersom resultaten kan variera beroende på hur känslig man är mot olika ämnen. Därför har inget test av förstorande effekt på läpparna genomförts. När de olika produkterna applicerades på underarmen hos modiga anställda på Testfaktas redaktion gav dock flera av dem upphov till irritation, rodnad och utslag.

Dyrt läppglans

Den plumpande effekten är alltså osäker, risken för att utveckla kontaktallergi finns och priset är anmärkningsvärt högt. Merparten av de analyserade produkterna kostar runt 200 kronor styck eller mer. Grande Cosmetics Hydrating Lip Plumper innehåller bara 2 ml trots att förpackningen är jämförbar i storlek med övriga, och har ett hisnande literpris på 157 917 kr. Billigast är produkterna inköpta på Temu som alla kostar mindre än 9 000 kr/l. Men då saknas som sagt innehållsförteckning över allergena ämnen.

Sekatörer är det perfekta verktyget för att kapa både färska och gamla grenar som är upp till tjockleken av ett finger. För tjockare grenar är det bättre att använda grensaxar eller grensågar. En bra sekatör ska ha vassa blad och en stabil konstruktion. Då klipper den raka och rena snitt, vilket gör att grenen läker bättre och risken för sjukdomar eller röta minskar. Sekatören ska också ligga bra i handen, vara av rätt storlek för din hand och gå att arbeta med en hel dag utan att man får ont. Det får heller inte vara så att man kan fastna i den och skada sig. Det är alltid rekommenderat att man har på sig handskar när man använder en sekatör.

[PDF]

Testfakta har låtit det oberoende laboratoriet VPA i Tyskland testa åtta olika sekatörer med sidoskär avseende skärförmåga, slitage och ergonomi. Den sekatör som presterade genomgående bäst var Fiskars X-series P961 med roterande handtag som fick ett sammanlagt betyg på 8,5. Modellen har bäst skärförmåga och var enklast att klippa med ur ergonomisk synvinkel. Den uppvisade också relativt lite rost efter saltbehandling, samtidigt som slitaget från användning var relativt litet.

På andraplats med ett totalbetyg på 8,2 kom Felcos modell 6, som hade mycket god skärförmåga. Den var i princip opåverkad av slitage efter 4000 klippningar, men uppvisade däremot rikligt med rost efter korrosionstestet.
Ingen av de testade sekatörerna kom ut som direkt dålig när det gäller skärförmåga, men skillnaderna i hur mycket de rostar var ganska stor, berättar Bastian Rauh, som är teamledare på VPA i Tyskland.

– Rost påverkar hur väl de fungerar i längden. En bra sekatör måste underhållas och skötas rätt för att fortsätta vara bra. Sekatörerna från Wolf Garten och Cocraft uppvisade nästan ingen rost alls efter 48 timmar i saltbad, medan sekatören från Green>it var helt täckt av rost, inklusive mekanismen.

Flera sekatörer fick också kommentarer för bristfällig ergonomisk utformning av handtagen, säger Bastian Rauh.
– Både Bahco, Green>it och Gardena har för långt mellan handtagen i öppet läge för att det ska vara en ergonomisk hantering av sekatören. Bahcos och Gardenas sekatörer upplevdes också som otympliga.

Laboratoriet genomförde även ett test för att simulera långvarig användning och se hur skärprestandan påverkades över tid. Sekatörerna fick klippa 10 mm trästänger upp till 4000 gånger. Det nödvändiga trycket som krävdes för klippet mättes efter 10, 2000 och 4000 snitt förklarar Bastian Rauh.

– Detta test ger en tydlig bild av hur prestandan utvecklas över tid – exempelvis hur mycket mer kraft som krävs när eggen slits. Vi ser att Felco inte har påverkats över huvud taget, det krävs lika mycket kraft efter 4000 klipp som vid det första klippet. Fiskars, Gardena, Bahco och Green>it uppvisar endast mindre slitage som gör att det krävs något mer kraft efter 4000 klipp jämfört med när de är nya.

Sekatören från Cocraft däremot är väldigt lätt att klippa med från början, men kräver hela 45 % mer kraft vid klipp efter att den används för 4000 klipp.
– Det betyder att även om den känns lätt att klippa med i affären så slits den över tid och blir riktigt trög och tungarbetad efter ett tag.

Fiskars sekatör har ett roterande handtag vilket sannolikt bidrar till det goda resultatet för både ergonomi och klippeffektivitet eftersom det minimerar belastningen för fingrarna och ger kraft åt hela handen. Även Green>it har ett roterande handtag, men där har man inte lyckats med funktionaliteten och det roterande handtaget ger ingen fördel i kraftöverföring och ergonomi, snarare tvärtom. Sammanfattningsvis visar testet att Fiskars är den klart bästa sekatören, med Felco som god tvåa.

Här är en fullständig lista över dessa:

Amyl Cinnamal
Amylcinnamyl Alcohol
Anise Alcohol
Benzyl Alcohol
Benzyl Benzoate
Benzyl Cinnamate
Benzyl Salicylate
Cinnamal
Cinnamyl Alcohol
Citral
Citronellol
Coumarin
Eugenol
Farnesol
Geraniol
Hexyl Cinnamal
Hydroxycitronellal
Hydroxyisohexyl 3-Cyclohexene Carboxaldehyde
Isoeugenol
Limonene
Linalool
Methyl 2-Octynoate
Evernia Furfuracea Extract (Tree Moss Extract)
Evernia Prunastri Extract (Oak Moss Extract)
Alpha-Isomethyl Ionone
Butylphenyl Methylpropional (Lilial)

Här finns EU-parlamentets förordning 1223/2009 om kosmetiska produkter, bilagor II-VI.

Goji, acai, berberis och aroniabär i all ära, men om något bär förtjänar att kallas superbär, så är det faktiskt det svenska lingonet. Lingonrisets röda pärlor innehåller nämligen en mängd nyttigheter som är bra för kroppen. Förutom vitaminerna A, B, C och E innehåller lingon fosfor, järn, kalcium, kalium och magnesium, som är nödvändiga för kroppen. Dessutom innehåller de flera olika antioxidanter och det naturliga konserveringsmedlet bensoesyra.

Det mest hälsosamma är att äta sina lingon färska – eller rårörda. Då har bären inte hettats upp eller processats, vilket påverkar många av de hälsosamma ämnena negativt. Men är de rårörda lingonen på burk i butiken verkligen rårörda, eller är de mer att likna vid vanlig sylt, där bären hettats upp och man har tillsatt vatten och förtjockningsmedel?
[PDF]

För att ta reda på det lät Testfakta det oberoende laboratoriet Eurofins Food & Feed Testing Sweden AB analysera innehållet i sju sorters rårörda lingon på burk. Som referens användes hemgjorda rårörda lingon med enbart lingon och vanligt strösocker (sackaros). Laboratoriet har dels gjort en kemisk analys av olika näringsämnen och dels en mätning av hur mycket hela lingon de olika burkarna verkligen innehåller.

Hur många lingon är det i burken?

Vattenhalten och nivån av flera lingonspecifika näringsämnen tyder på att de flesta burkarna innehåller sina utlovade 40–50% lingon. Men mängden skal och kärnor som blir kvar efter att laboratoriet sköljt och silat innehållet i burkarna tyder på stora skillnader i mängden hela lingon.Andelen skal och kärnor för Felix, ICA och Eldorado är mindre än hälften jämfört med övriga fabrikat. Det handlar ju inte om lingonsylt, utan om rårörda lingon med färska hela lingon som viktigaste råvaran.

Varför är det en sådan skillnad?

– Lingonen i de fabriksrörda burkarna kan till exempel ha varit större och mer mogna vid tillverkningsögonblicket än den hemgjorda varianten, och därför lämnat mindre skal och kärnor jämfört med totalinnehållet. Ett annat alternativ är att man har tillsatt redan mosade eller krossade bär, förklarar Erika Collin som är testledare på Eurofins Food & Feed Testing Sweden AB.

De fabrikstillverkade rårörda lingonen är alla upphettade innan de fylls på burkar för att öka lingonens hållbarhet, medan den hemgjorda burkens innehåll inte är upphettat alls. Samtidigt innehåller lingon bensoesyra, ett naturligt konserveringsämne som gör att man inte behöver värma upp bären eller tillsätta konserveringsmedel för att förlänga hållbarheten.

Rikligt med antioxidanter

Lingon är naturligt rika på hälsosamma polyfenoler, som till exempel antocyaniner som ger skalet dess röda färg. Analysen visar att de burkar som innehåller minst skal och kärnor (Felix, ICA och Eldorado) också innehåller avsevärt mindre av polyfenoler.

Felix, ICA och Eldorado) också innehåller avsevärt mindre av polyfenoler.

Tillsatt och naturligt socker

Merparten av sockret i samtliga inköpta burkar är fruktos och glukos. Lingon innehåller visserligen naturligt sockerarterna fruktos och glukos, men på låg nivå. Andelen fruktos och glukos är flera gånger högre i testburkarna jämfört med den hemlagade varianten och indikerar att man tillsatt glukossirap i stället för vanligt socker. Glukossirap är betydligt billigare än vanligt socker och framställs ur majsstärkelse, ris, vete, eller potatis, medan strösocker utvinns ur sockerrör eller sockerbetor.

Är det skillnad i smaken?

Rårörda lingon ska ha en friskt syrlig smak med en tydlig sötma från sockret och en viss strävhet från bären. Konsistensen ska vara mjuk med visst tuggmotstånd där bären behåller sin form och inte är ett finfördelat lingonmos, för då kan man ju lika gärna köpa lingonsylt. För att avgöra hur väl produkterna lever upp till det har vi låtit det oberoende testföretaget The Taste Lab genomföra ett smaktest av de rårörda lingonen, med en panel bestående av ett 40-tal konsumenter. Resultatet från paneltestet korrelerar ganska tydligt med den kemiska analysen. De burkar som innehåller mer skal och kärnor och högre nivåer av polyfenoler lyfts också av panelen. Godast är Björnekullas rårörda lingon som får högst betyg på både munkänsla (8,1) och smak (7,7). Det är också flest av panelmedlemmarna som anser att Björnekulla har lagom syrlighet. Även Garant gör väl ifrån sig på smaktestet (7,7) medan Eldorado hamnar i botten på smaktestet (5,5) med kommentarer som ”för söt” och ”geleig i konsistensen”.

Sammantaget blir Björnekulla testets totala vinnare med bäst smakomdöme från panelen, hög andel lingon och högt innehåll av polyfenoler. Eldorado hamnar i botten på grund av lågt smakomdöme, få hela lingon och låg andel antioxidanter, samtidigt som den har högst andel tillsatt vatten. Något förvånande hamnar testets klart dyraste rårörda lingon från Felix, långt ner i tabellen.

Så varför köpa på burk när det är så enkelt och billigt att göra sina egna rårörda lingon? Samtidigt behåller lingonen betydligt mer näringsämnen om man rårör dem själv. Då kan man också själv bestämma hur söt man vill att köttbullarnas bästa vän ska vara.

English Breakfast är ett av de mest populära teerna i världen och begreppet breakfast tea har använts av tehandlare sedan åtminstone slutet av 1700-talet. Det skapades ursprungligen för att vara ett smakrikt te som passar till en traditionell engelsk frukost. Den klassiska blandningen kännetecknas av sin kraftfulla smak och mörka färg med naturligt höga koffeinhalter jämfört med många andra teer. English breakfast är inte smaksatt, utan får sin karaktär naturligt från de olika tetyperna som används i blandningen. Traditionellt dricker man English Breakfast Tea med en skvätt mjölk, men det är såklart en smaksak.

Det finns dock en rad olika märken på marknaden, så det kan det vara svårt att veta vilket te som verkligen håller måttet. Testfakta har därför låtit det indiska forskningslaboratoriet Upasi Tea Research Foundation undersöka elva olika märken av English Breakfast-teer på påse, tillgängliga i svenska butiker. Genom noggrant genomförda kvalitets- och smaktester har laboratoriet bedömt kvalitet, smak, kulör, styrka, innehåll av hälsosamma ämnen samt analyserat spår av bekämpningsmedel och tungmetaller.

– Teets kvalitet påverkas av dess biokemiska sammansättning, vilket i sin tur är direkt kopplat till dess smak, förklarar Dr P. Murugesan, rådgivare på UPASI Tea Research Foundation. Att förstå dessa kemiska interaktioner är avgörande när man ska producera ett te av hög kvalitet med önskade aromkaraktärer.

[PDF]

Kvalitet

För att avgöra teernas kvalitet har laboratoriet analyserat en rad olika ämnen, som till exempel fiberinnehållet. Fiberinnehållet ska gärna vara lågt, det visar att producenten använt sig av mer unga blad och mindre av grenar och stammen på plantan. För ett te av god kvalitet bör fiberinnehållet inte överstiga 16,5 %. Här ligger Pukka bäst med 11,0 %, medan Kung Markatta ligger högst med 15,4 %.

Alla vattenlösliga ämnen i de torra tebladen hamnar också i det bryggda teet. Vattenlösliga ämnen är till exempel aminosyror, koffein och polyfenoler. Balansen mellan dessa ämnen är avgörande för teets kvalitet och smak, det ska alltså varken vara för mycket eller för lite av dessa ämnen för att få ett gott te.

Orenheter är en viktig kvalitetsparameter som visar hur mycket av tepåsens innehåll som består av oorganiskt material, som till exempel sand och damm. Halten ska inte överstiga 1 % av torrvikten enligt den indiska standarden IS. Coops te innehåller 0,26 % orenheter, medan Twinings är det renaste teet med bara 0,06% oorganiskt material. Coops te visar sig också innehålla den högsta nivån av järnfilspån, som härrör till skörde- och produktionsprocessen. Bland annat från de metallsilar som används för att rensa teet. Coops te innehåller 79 mg järnfilspån per kilo, medan övriga ligger under 33 mg/kg.

Inom EU har man identifierat över 500 olika bekämpningsmedel och satt upp maxgränser för hur mycket av dem som te får innehålla för att klassas som godkänt. Laboratoriet genomförde stickprov för ett tiotal vanliga pesticider. Inget av de testade teerna visade gav utslag över detektionsnivån.

Alla teer gav däremot utslag för koppar, men resultatet ligger väl under maxgränsen på 40 mg/kg för säkra livsmedel. Sju av teerna innehåller även mindre spår av krom, men här finns i dagsläget inga uppsatta gränsvärden.

Ytterligare en viktig kvalitetsmarkör är fukt. Testresultatet visade också tydligt att teer med högre fukthalt fick lägre smakbetyg.

– Te absorberar naturligt fukt från sin omgivning, och fuktnivåerna påverkar frisättningen av smakämnen, förklarar Dr. P. Murugesan. Om teet är för fuktigt kan det därmed försämra smaken på teet, vilket understryker vikten av att förvara teer torrt, även hemma.

Hälsofördelar med te

Förutom att vara en värmande och god dryck innehåller te en rad olika polyfenoler som fungerar som antioxidanter och har positiva effekter på hälsan. Catechiner kan hjälpa till att sänka blodtrycket och förbättra blodflödet medan teaflaviner och tearubiginer bidrar med antiinflammatoriska effekter och stödjer hjärtats hälsa.

Högst andel polyfenoler innehöll teerna från Ahmad, Lipton och Dilmah och lägst Kung Markatta.

Just teknoppar, eller de yngsta bladen, innehåller mer koffein än stora blad och kvistar. En högre koffeinhalt indikerar därigenom en högre kvalitet på råvaran.
Koffeinet i te fungerar som en mild stimulantia för det centrala nervsystemet och hjälper till att öka fokus och kognitiv prestation.

– Koffeinet är också en viktig smakfaktor som tillför en pigg och uppfriskande karaktär till drycken, förklarar Dr. P. Murugesan.

Koffeinet har utöver det flera fördelaktiga effekter på hälsan, särskilt i kombination med andra ämnen som aminosyran L-theanin som nästan bara finns i teblad.
Bryggt svart te innehåller ungefär hälften så mycket koffein som motsvarande mängd kaffe. Ahmads te innehåller mest koffein med 3,3% och Kung Markatta lägst med 2,3%

Smakupplevelse

Ett English Breakfast-te ska vara smakrikt, maltigt och fylligt med en hint av sötma. Det passar utmärkt att dricka med mjölk och socker, men kan också avnjutas rent. För att avgöra vika teer som smakar bäst har laboratoriet bryggt alla teer enligt samma standardrecept med 2 gram te per deciliter vatten, och låtit experter smaka av och värdera produkterna.

Tekännarna har bedömt dryckens färg, styrka, smak och friskhet på en skala från ett till tio.

– Det lägsta smakbetyget (4,6) får Coops te med svaga omdömen på färg och friskhet, något som bland annat kan härröra från tebladens höga fukthalt, säger Dr. P. Murugesan. Ytterligare fyra teer får underkänt på smaktestet: Life By Follies (4,7), Kung Markatta (5,0), Dilmah (5,2). Det godaste teet enligt laboratoriets experter bjuder Lord Nelson på, med 8,3 i totalbetyg. Bland topp tre finns även Ahmad (8,1) och Lipton (7,9).

Sammanfattning av betyget

Det te som kommer ut sammantaget bäst är Ahmad, som håller hög kvalitet, har ett lagom högt och välbalanserat innehåll av polyfenoler, koffein och aminosyror samt rankas högt i smakbedömningen.

Strax efter Ahmad kommer Lipton, tätt följt av Lord Nelson. I botten hamnar Kung Markattas te som inte höll måttet vare sig smakmässigt eller kvalitetsmässigt, och hade även lägre innehåll av hälsosamma ämnen än många andra. Långt ner hamnade även Coops te, som bland annat slogs av det egna lågprismärket X-tra.

Det finns inte någon större koppling mellan pris och kvalitet när det gäller English breakfast-teer på påse. Det billigaste teet Lord Nelson från Lidl får höga betyg, medan Numi och Life by Follis som är de två dyraste teerna hamnar långt ner i smak- och kvalitetsrangordningen.

Från mossa och tygtrasor till gummikoppar och strömlinjeformade ultratunna bindor med vingar. Uppfinningsrikedomen genom århundradena har varit stor när det gäller att fånga upp mensblod. Visste du förresten att det är en svensk uppfinnare, Solgun Drevik, som står bakom patentet för den absorberande kärnan i engångsbindor?

I snitt har kvinnor mens i tre till sex dagar och blöder ungefär en halv deciliter blod. Men den där halvdecilitern kan ibland komma nästan på en gång, så då gäller det att ha en binda som pallar trycket.

[PDF]

Test av 13 bindor

(OBS: Uppdaterade cirkapriser i januari 2025)
Bindor är generellt sett uppbyggda av ett mjukt ytmaterial som snabbt släpper igenom vätska, ett absorberande lager som suger upp och fördelar den uppsugna vätskan och ett spärrskikt som förhindrar läckage nedåt.

För att ta reda på vilken binda som presterar bäst anlitade Testfakta det oberoende testlaboratoriet Eurofins ATS i Frankrike. Laboratoriet utvärderade tretton olika modeller av vanliga dambindor med vingar som säljs på den svenska marknaden.

Testet delades in i tre huvuddelar: absorptionsförmåga och fuktighet mot huden, anatomisk passform och storlek samt fästförmåga. För att simulera mensblod användes syntetiskt plasma som blåfärgats.

Bland annat mättes uppsugningsförmågan hos bindorna både när man står respektive sitter ner, och hur väl bindan fördelar ut vätskan i uppsugningsskiktet. Man undersökte också hur lång tid det tog att suga upp vätska när bindan redan var fuktig. Ju snabbare bindan suger upp mensblodet och ju mer den kan absorbera desto mindre risk för läckage.

Libresse Pure Sensitive suger upp mest vätska av alla innan läckage, 15,8 ml, medan Änglamark, NatraCare och DeoDoc bara klarar av att suga upp 3,9 till 5 ml. Snabbast på att suga upp vätska när den redan är fuktig är Siempre, Always och DeoDoc som gör det på under 5 sekunder, medan Apotek Kronan och Natracare behöver nästan en halv minut på sig.

Guillaume Peter Soldani är Teknisk ansvarig för testet på laboratoriet Eurofins ATS.

– Merparten av de testade bindorna innehåller så kallade superabsorberande material som kan suga upp och hålla vätska upp till 500 gånger sin egen vikt. Superabsorbenter hjälper också till att hålla ytan torr och bekväm, något som är viktigt i sanitetsprodukter. En förklaring till att Deodoc och Änglamark får relativt låga värden på uppsugningsförmåga kan vara att de till skillnad från övriga bindor inte innehåller något superabsorberande ämne.

Torr känsla hela dagen

Näst efter läckage är torrhetskänsla en avgörande egenskap. Det som avgör hur torr bindan känns är bland annat hur väl den övre barriären skyddar mot att fukt tränger tillbaka upp från bindans absorberande inre, men också hur bra bindan sprider ut vätskan över hela uppsugningsytan. Genom att spruta in vätska i bindan och mäta ytans torrhet kunde laboratoriet avgöra hur torr den upplevs vid användning. Always Organic, Libresse Pure Sensitive och Libresse V-Protection, Siempre, Ica och Apoliva behåller fukten väl inne i bindan och är helt torra på ytan, medan Natracare, Deodoc och Änglamark blir rejält blöta efter en stund, och därmed obekväma att bära.

Lagom fästförmåga och kroppsformad komfort

En binda ska sitta fast bra och inte glida runt, men samtidigt vill man inte heller ha klisterrester kvar eller få trosorna skadade av för starkt klister. Därför gäller det att fästremsorna är precis lagom starka. Natracare, Intuition och de båda Alwaysbindorna har ett svagt klister som knappast håller bindan kvar på plats, medan Deodoc fäster på gränsen till för väl på bomull. Bindorna från Änglamark, Siempre och Natracare lämnar klisterrester på blankare tyg av polyamid, typ polyester eller nylon.

– För att en binda ska kunna göra sitt jobb och samtidigt vara bekväm att bära bör bindan också vara anatomiskt utformad och vara korrekt i tjocklek och vikt, förklarar Guillaume Peter Soldani och fortsätter:

– Den ska inte vara för stor, men inte heller för liten. Genom bindornas formning mot kroppen minimeras luckor där läckor kan uppstå och menstruationsflödet riktas samtidigt mot den absorberande kärnan. Sju av bindorna är inte anatomiskt designade. Apoteket och Natracare är också lite mindre än genomsnittet.

Fossilfria bindor bättre för planeten

Varje år kastas bortåt 700 miljoner använda mensskydd i Sverige. Bindor kan vara tillverkade av både växtbaserad bomull och cellulosamassa, liksom olika typer av plaster som polyeten, polypropen eller polyester som tillverkas av fossil råvara.

Skillnaden mellan fossila och förnybara råvaror är att det tagit miljontals år för fossila råvaror att bildas, medan biomassa som är grunden för förnybara råvaror bildas ständigt. Det innebär att utsläpp av koldioxid från förbränning av hållbart producerade råvaror på längre sikt kan anses koldioxidneutrala då koldioxiden som släpps ut vid förbränning hela tiden binds till ny biomassa.

För att ta reda på hur stor andel förnybar råvara bindorna innehöll så lät Testfakta det svenska forskningsinstitutet RISE testa bindorna. RISE använde sig av en kol-14 testmetod, som kanske är mest känd för att åldersbestämma kolbaserade material så som trä och skelett.

– Testmetoden ger en tillförlitlig vägledning genom att den verifierar andelen förnybar råvara i materialet. Det stärker trovärdigheten på marknaden och hos dagens konsumenter som ställer allt högre krav på hållbara produkter. säger Mathias Berglund som är forsknings- och utvecklingsingenjör på RISE och den som utfört testningen av bindorna.

Resultatet visar att andelen kol från förnybara källor varierar mellan 29 och 88 procent i bindorna, där Natracare innehåller mest förnybart material och Always Ultra Day minst.

Superabsorberande material tillverkas idag nästan enbart av fossila material. Men med ett ökat fokus på hållbarhet satsar många företag på att utveckla mer miljövänligt, biobaserat superabsorberande material, något som bland annat förekommer i vissa barnblöjor idag.

Vilken betydelse kan det få framåt att man kan testa andelen förnybara material i en produkt?

– På RISE jobbar vi inom alla branscher och sektorer med att stötta våra kunder att utveckla hållbara produkter och processer. Vår tjänst, som innebär att vi kan verifiera andelen förnybart innehåll i en produkt eller ett material, är relevant för många branscher. Det kan exempelvis handla om förpackningar men även drivmedel och underlättar för inköpsavdelningar som behöver säkerställa att produkter lever upp till satta krav. Hos tillverkaren handlar det i slutändan om en trovärdighetsfråga och att undvika greenwashing, säger Mathias Berglund på RISE.

Libresse vinnare i testet

Bäst totalbetyg fick de båda bindorna från Libresse, tätt följt av bindorna från Apoliva, ICA och Coop. Libresse Pure Sensitive hade både bäst uppsugningsförmåga och var samtidigt en av dem som släppte ifrån sig minst vätska. I båda dessa moment presterade Änglamark, Deodoc och Natracare sämst.

Högst andel förnybar råvara har Natracare, Änglamark, DeoDoc och Libresse med över 60 %, medan Always Ultra Day och Apoteket Kronan består av runt 30 % förnybar råvara.

Priset på bindor varierar stort. Den billigaste bindan Siempre från Lidl kostar 67 öre/st och den dyraste bindan DeoDoc kostar mer än tio gånger så mycket, 6,90 kr/st.